Kalkbrott eller hållbara jobb på norra Gotland, det är frågan.
Nu närmar sig ödestimman för norra Gotland. I oktober håller Miljödomstolen förhandling i Visby och på torsdag denna vecka fattar Gotlands kommunstyrelse sitt beslut om ett eventuellt nytt kalkbrott på Bunge Ducker 1:64. Det sägs att det är ett val mellan vatten och jobb. Men vilka jobb är det man talar om? Nordkalk har numera annekterat uttrycket ”Rädda jobben” men frågan är om inte fler och bättre jobb kan utvecklas utan Nordkalk. Vi vill här nyansera debatten genom att påpeka att ett JA till 60 jobb i 25 år på Nordkalk också kan innebära ett NEJ till ett oöverskådligt antal jobb inom hållbara näringar i detta område i framtiden. I Gotlands Regionala utvecklingsprogram (Regionalt tillväxt program, RTP) betonas genomgående tre delar när de gäller framtida tillväxtpotential för Gotland. Det är;
1. Upplevelseturismen
2. Interaktiva medier
3. Tillverkning och tjänstesektorn
Man kan tro att Norra Gotland står och faller med stenindustrin, men faktum är att upplevelseturismen är den näring, i kombination med interaktiva medier och tjänstesektorn, som har den absolut största och mest långsiktiga tillväxtpotentialen på norra Gotland och på Fårö. Vi vill också peka på utbildning, jämställdhet och miljöperspektivet – även detta står som viktiga fokus i Gotlands utvecklingsprogram (RTP) och kanske finns här de mest spännande tillväxtpotentialerna.
1. UPPLEVELSETURISM
I utvecklingsprogrammet pekar man gång på gång på vikten av att fortsätta utveckla besöksnäringen på Gotland. Inte minst nämns vikten av att vårda och utveckla varumärket Gotland. I Fleringe, Rute, Bunge, Bästeträsk med omgivningar finns redan en mängd verksamheter och företag, stora som små, som är beroende av turismen/besöksnäringen och som bidrar till varumärket Gotland. Mycket har hänt här på bara några få år, och besökarna blir allt fler! Utmaningen framöver ligger i att få hit ännu fler besökare genom att skapa nya besöksmål och verksamheter och i att förlänga besökssäsongen till året om. Här kan särskilt nämnas ett par större satsningar som gjorts i området, gamla KA3s företagsområde i Fårösund i norr, Furillen eventcenter i öster, Motorsportens Gotland Ring i söder och Bläse restaurant, café och muséum med konferensmöjligheter i väster. Andra exempel är den nyligen öppnade Hovleden – en ridled genom vildmarksbetonad allvarmark och kalktallskog, eller den i ordningställda naturcampingen vid Blå lagunen. Gotland är cykelturisternas ö framför andra och den växer för varje år. Vad ett stenugnsbageri och tryffelodlingar kan göra för att sätta bygden på kartan både nationellt och internationellt har vi också blivit varse de senaste åren. Området är som vi vet i världsklass och turism kopplad till naturupplevelser är en framtidsbransch. Intresset för turism i Nordeuropa kommer också att öka med klimatutvecklingen. Mycket har hänt och än mer kan åstadkommas om inte områdets ännu outnyttjade potential nu bokstavligt talat undergrävs. Det är lätt att se olika möjligheter för besöksnäringen att fortsätta att utvecklas om Naturvårdsverkets förslag att skapa en Nationalpark här går igenom, och tyvärr lika lätt att se vilken dödsstöt det skulle bli för turistnäringen om kalkindustrins jämförelsevis kortsiktiga planer på nya brott istället får gehör.
2. INTERAKTIVA MEDIER
Enligt det Regionala tillväxtprogrammet vill kommunen stimulera tillväxt på landsbygden genom att bland annat: ”stötta initial produktutveckling av nya innovativa idéer baserat på möten mellan Interaktiva Media och besöksnäring, upplevelseturism och gotländska kvalitetsprodukter”. I det område vi nu talar om finns redan ett flertal projekt med interaktiv profil som kan utvecklas. T ex ett antal Internetcaféer (Bläse, Fårösund), flera mindre företag i Fårösundsområdet som är aktiva inom i it-området, utbildningar och forskningsprojekt. Lärcentret i Fårösund har också en IT-profil. Forskning bedrivs i Ar, där Högskolan har en forskningsstation kring marin miljö och sötvatten. Annan utbildning bedrivs i Fårösund på folkhögskolan. Flera av kurserna lockar besökare året runt. Planerna på Linné-kurser med koppling till Linnés egen resa rakt igenom Ojnareskogen för över 250 år sedan kan utvecklas till något som lockar besökare från hela världen – om skogen finns kvar. Till detta kommer satsningen på ett Bergmancenter på Fårö, vilket stort internationellt intresse det kommer att väcka kan vi kanske inte föreställa oss idag. Att världens blickar istället skulle fastna på öarna som grävde bort sitt eget vatten vore minst sagt olyckligt.
3.TILLVERKNING OCH TJÄNSTER
I området finns högkvalitativ kalk som i en framtida tillverkningsindustri i området skulle kunna omsätta stora belopp genom förädling av råvaran på plats. Möjligheterna är stora att genom tillverkning och produktion av stenprodukter tex golv få ut betydligt mer pengar för betydligt mindre bruten kalksten och därmed minskad miljöpåverkan. Som en jämförelse kan nämnas att Nordkalk idag säljer den unika fina kalkstenen som de kallar för ”vårt vita guld” för ca 60 kronor per ton! Skulle man istället sälja en lokalt förädlad produkt, tex kalkstensgolv, bänkskivor etc, ligger priset per ton på ca 23 000 kronor. Vilket torde vara betydligt bättre hushållning med Gotlands naturresurser. Det är också värt att nämna att besöksnäringen är en tjänstetät sektor. Varje besökare som kommer hit efterfrågar och kräver olika former av service (boende, mat, upplevelser, etc). I ett län som genom sina geografiska förutsättningar idag kan ha svårt att locka till sig nya åretruntinvånare är det än viktigare att skapa arbetstillfällen som består över lång tid, t. ex i den snabbaste växande näringsgrenen – besöksnäringen. Om vi bryter bort det turisterna i framtiden kan tänkas komma hit för (kultur, naturupplevelser, vildmark, hantverk, konst, hotade arter) är risken stor att utvecklingen inom detta område istället går bakåt. JÄMSTÄLLDHET Vi kan också konstatera att en stor del av besöksnäringens arbetskraft utgörs av kvinnor och att detta bör vägas in i värderingen mellan olika näringsverksamheter. Man verkar värdera den mansdominerade kalkbrytningen betydligt högre än besöksnäringarna, som sysselsätter fler kvinnor. Är det god ekonomisk hushållning att 60 arbetstillfällen på kort sikt ( 25 år i detta fall) får förstöra försörjningsmöjligheter för en betydligt mer jämställd och mer livskraftig näringsgren i ett betydligt längre tidsperspektiv än 25 år? Ur jämställdhetssynpunkt torde få arbetstillfällen för kvinnor skapas av den dessutom allt mindre personalkrävande kalkbrytningen.
HORISONTELLA INSATSER
I uppföljningen av det Regionala Tillväxt Programmet 2004-10-29 skriver Gotlands kommun: ”Många företag arbetar idag med miljöfrågor, men fler skulle kunna arbeta aktivt med miljöfrågor och profilering. Fler aktiva insatser i form av projekt och stöd behövs för att öka miljömedvetenheten. Både livsmedel och turism är sektorer där ekologi och miljöcertifieringar får allt större betydelse för konsumenternas val av leverantör.” Här kopplar man ihop två mycket viktiga bitar när det gäller Gotlands framtid;
Att profilera sig i miljö/energi frågorna och att satsa på ekologiskt hållbar turism/besöksnäring. Gotlands största och viktigaste näringar idag (jordbruk och turism) i nära kombination med miljöhänsyn kan i framtiden bli den konkurrensfördel vi vinner mest på. Detta i ett samhälle som allt mer tar sikte på en långsiktigt hållbar utveckling, ur såväl social, ekologisk som ekonomisk synpunkt. De tillväxtmöjligheter som finns i Fleringe-Bästeträsk-Bunge-Ojnare-Ruteområdet har unika möjligheter att bli ett mönsterexempel på just den strukturomvandling vi står inför i samhället. I den omstrukturering av samhället vi just nu är med om, vad gäller såväl energi och transporter som synen på natur och miljö, finns det i vissa sammanhang plats för både gamla och nya lösningar. Lösningar som tillfredsställer både behov av fler arbetstillfällen och hållbar utveckling. Men i just den här frågan är både och -alternativet inte möjligt! Det ena utesluter det andra. Man kan inte både säga ja till ett 170 hektar stort kalkbrott – som enligt kommunens egen vattenkonsult Håkan Djurberg riskerar att allvarligt äventyra nuvarande och framtida vattenförsörjning – och tro att besöksnäring , jordbruk m.fl. långsiktiga näringar kan blomstra vid sidan av. Här är det frågan om två riksintressen som står i strid med varandra. Dagens storskaliga kalkindustri kan omöjligen vara den näring som ”på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt.” (miljöbalkens formulering)
Säg nej till Nordkalks ansökan och den därpå kommande ansökan från Svenska Mineral om att få bryta 150 hektar ytterligare. (En yta som skulle motsvara 2 x Visby innerstad.) Återupprätta tron på kommunpolitikerna. Lyssna på de sakkunnigas allvarliga varningar i stället för till kalkindustrins uppvaktande lobbygrupper. Ta ansvar för att säkra människors behov av arbete genom att fortsätta utveckla besöksnäringen och det lokala företagandet. Stöd det kreativa nytänkande som väntar på att få ersätta stenindustrins redan alltför långtgående exploatering av Gotland. Bygg sociala och ekonomiska strukturer för en hållbar framtid.
Stefan Edman, biolog, miljödebattör och författare
Bertil Ström, lantbrukare
Elisabeth Feurst, redaktör
Gunilla Andér, personalchef
Theodor Kallifatides, författare
Lena Nilsson Wärff, dokumentärfilmare
Göran Wärff, formgivare
Bengt Norström, senior advisor
Kerstin Österlin, terapeut
Ragnar Lyth, professor A
rnd Rüger, Dr, miljödepartementet Schleswig Holstein
Sofia Bothorp, journalist
Elisabet Edlund, arbetsgruppen Bergmanveckan
Carl Johan Bergbohm, lantbrukare
3 anledningar att skydda Ojnareskogen
Vill du hjälpa Ojnareskogen?